Cynism

Låt oss spola tillbaka tiden ett tag. Till en tid då det inte fanns någon krånglig och förvirrande upphovsrätt. Till en tid då medieindustrin inte bestod av en oligarki som konsumerar och förstör den fria marknaden. Till en tid då det inte ens fanns musik.

Så plötsligt en mörk och stormig natt skriver jag en alldeles egen låt. Den har en ganska enkel melodi och en banal text om kärlek och livets mening, men det är likaväl en låt. Jag måste tjäna pengar på det här, tänker jag. Jag har ju trots allt lagt ned en massa (inte så mycket faktiskt) arbete på den här låten.

Så jag spelar mitt verk för min bästa polare, dig, som faktiskt också tycker att låten är bra. Du tycker att den är så bra att du vill spela in den på din nya uppfinning, CD-skivan. Jag tänker såklart att om du kopierar den där skivan och sprider den vidare kommer ingen att vilja betala mig för en live-spelning.

Så vi skriver ett avtal. Du får en kopia av min skiva förutsatt att du lovar att inte sprida skivan vidare. Detta borde ju fungera alldeles utmärkt, och mer kan jag ju faktiskt inte göra för att skydda min fantastiska truddelutt. Dessvärre var du inte en så bra polare som jag trodde. Det tog nämligen endast 20 minuter innan du hade gjort 10 kopior till och spritt dem till alla du känner samt lagt upp låten på the pirate bay.

Så jag stämmer dig. Eller åtalar eller vad man nu gör vid ett kontraktsbrott. Rätten finner dig skyldig och du betalar mig en krona eller två för varje person du delat med dig till. Problemet är dock att personeran du delat med dig till har gjort det i god tro. Hur ska de kunna veta att dom varken får lyssna eller kopiera min låt? Ska de förutsätta att all musik är upphovsrättsskyddad, som vi idag kallar det? Nej, det är inte rimligt att kräva det.

Det jag hoppas att ni som läser nu frågar er själva är: hur i hela helvete har det kunnat bli olagligt att ladda ned en fil? Hur har det överhuvudtaget gått så långt att ens de som sprider filen vidare är kriminell? Som upphovsrätten ser ut idag måste du nämligen förutsätta att det finns ett skydd på filen för att ens få kopiera och öppna den. Du måste förutsätta att filen är skyddad utan att faktiskt veta vad det är.

Ett av mina mindre intressen är att fotografera. Jag har inte ägnat så mycket tid åt det som jag hade önskat, men jag är intresserad. En viktig princip som det är bra att komma ihåg när du är ute med kameran i högsta hugg är att du har RÄTT att fotografera ALLT*. Har du en kamera med dig får du fota allt du ser. Fotograferingen i sig är nämligen inget brott**.

Samma sak gäller också på internet. Ser du en bild på en hemsida får du självklart kopiera ner den till din dator, oavsett vad hemsideägaren försöker lura i dig. Och inte bara det. Du får modifiera bilden, elda upp den, bajsa på den OCH visa resultatet för dina vänner. Ingen copyright i världen kan hindra dig, så länge du gör det för privat bruk.

Hur kommer det sig att samma sak inte gäller för alla andra medier? Hur kommer det sig att övriga medieindustrin lyckats få till dessa groteska lagar som är omöjliga att upprätthålla utan oproportionerliga ingrepp i vår integritet? Hur kommer det sig att så få verkar ha insett det löjliga i att kriminalisera den som laddar ned en fil?

Jag tycker att vi kan lägga till ytterligare en grundläggande rättighet i infomationsåldern. Varje människa har rätt att kopiera (aka fotografera/spela in/se) allt hen ser. Varje människa har rätt att kopiera (aka spela in/lyssna på/höra) allt hen hör. Varje människa har således rätt att för privat bruk göra vad hen vill med all kultur och information**.

Idag klockan 10.01 röstade jag pirat. Gör det du med.

Andra bloggar om piratpartiet, upphovsrätt, copyright.

*Undantaget skyddsobjekt.
**Dock kan du bryta andra lagar i samband med fotograferingen.