Cynism

“Rubrik är en kort text, vanligen bestående av ett fåtal väl valda ord, som fungerar som en mycket kort sammanfattning eller redogörelse för det innehåll som följer i den efterföljande texten.” – wikipedia

Denna gång måste jag säga att redigeraren hos CS har lyckats ganska bra; om det nu inte var Pär Rittsel’s egna rubrik. Ovanstående rubrik sammanfattar nämligen alldeles utmärkt vad som finns i artikeln. Ingenting. Inget som påminner av någon sorts argument eller spår av logiskt tänkande i alla fall. Det är så tomt i artikeln att jag inte ens vet vart jag ska börja anmärka på den. Att börja från början är förvisso naturligast.

Musiktjuvarna börjar visst bli nervösa. Veckan före påsk hade CS två inlägg i samma nummer från två fildelare, debattören Oscar Swartz och Pirate Bays talesman Peter Sunde.

Pelle inleder elegant med att avslöja sin egen obefintliga respekt för sina motdebattörer.

Man anar att den kommande lagen faktiskt skakat om dem en smula. När den träder i kraft finns det en tydlig väg för rätts­innehavare att identifiera och polisanmäla brott mot upphovsrättslagen.

Därefter antyder han att hans motdebattörer är på gränsen till upplösning. Den enda gång i artikeln som han nämner lagförslaget har han dessutom inte ens vet att sammanfatta korrekt då lagförslaget i stort sett föreslår att man ska hoppa över polisen, inte göra det enklare att polisanmäla.

Swartz sätter upphovsmän inom citationstecken som för att komma undan dess faktiska, juridiska betydelse. Som om han kunde tänka bort dem.

Verkligen Per? Inte för att ifrågasätta dina tankeläsar skillz men det kan inte ha varit så att han faktiskt inte avsåg upphovsmännen eftersom de sällan ens får sin röst hörd i denna infekterade debatt? Han kanske avsåg industrin som låtsas företräda upphovsmännen?

Sunde vill avskaffa skivbolagen. De behövs inte. ”Ändå ska vi betala för deras existens genom att felaktigt säga att artisterna skulle tjäna på det”, skriver han. Han vill alltså avskaffa – på något icke preciserat sätt – en grupp företag som stöttar, spelar in, ger ut och marknadsför verk av en hel yrkeskår som vi kallar upphovsmän. Det är en bred grupp med tonsättare, textförfattare, arrangörer, sångare, musiker, producenter och till och med omslagsfotograf och -designer som får varsin skärv av skivförsäljningen. Storleken på gager och royalties kan vi givetvis diskutera. Av någon anledning brukar den diskussionen dyka upp som argument för fri fildelning. Det är naturligtvis ett befängt resonemang med oklar hemvist bland tokvänster och anarkister.

Nej Per, som du citerade vill han avskaffa en stor grupp företag som kartelliserat hela marknaden och på ett vidrigt sätt suger ut kreatörerna och ersätter dem med löjliga summor. Varför skulle inte marknaden få vara fri menar du? Vad har det här med någonting överhuvudtaget att göra? Naturligtvis är det inte bara att avskaffa ett yrke men man behöver inte heller skapa en massa nya lagar bara för att bevara det. Sen måste jag fråga, när blev liberalism och tokvänster synonymt?

Att skivbolagen skor sig på artisterna är i så fall inget speciellt fenomen. Bokförlagen skor sig på författarna, tidningsförlagen på journalisterna och över huvud taget hela kapitalismen som sådan på lönearbetarna.

Och det är bra?

Det har som bekant funnits olika metoder att ändra på den ordningen och det har inte gått så där vidare. Nu gäller det egendomligt nog bara en grupp företag och det beror väl på att de fildelande generationerna inte är så litterata att de funnit anledning att ge sig på bokförlagen. Det är musik som ska vara gratis. Och, förstås, allmänna kommunikationer som tunnelbanan. Det senare i en parallell rörelse till piratkopierarna som uppvisar precis samma argumentation. Liksom klottrarna.

Per får gärna visa den teknik som möjliggör streaming av böcker i pappersformat till försumbar kostnad. Ty om det gick att kopiera böcker enkelt skulle naturligtvis de också kopieras. De gör till och med de till viss del, så att säga att det bara gäller musik och pendeltåg är rent jävla befängt. Tänk vilket uppsving läsandet skulle få om böcker var gratis och gick att få tag på snabbt och enkelt.

TÄNK VAD JÄVLA KULTIVERADE SVENSKARNA SKULLE VARA DÅ.

Är det överhuvudtaget möjligt att få styr på den här utvecklingen?

säger han som om det vore det allmänt önskade. Nu är det dock så att det inte är det allmänt önskade och därför går utvecklingen per definition inte att stoppa.

Björn Ulvaeus skrev i ett tänkvärt inlägg i Aftonbladet den 19/3-08:
”Jag blir så ilsk när ett antal moderata riksdagsmän, piratpartiet och andra, som vill inskränka upphovsrätten på internet, målar upp en mäktig och opersonlig ’upphovsindustri’ som huvudfiende. De angripna är människor av kött och blod, som brinner för det de gör.

Nämen titta, en källhänvisning. Det var inte igår det. Fienden råkar dock vara just industrin och inte kreatörerna. Så är du inte del av industrin är det för fan dig vi slåss för.

När jag talar med yngre kolleger om hur deras situation ser ut i dag känner jag starkt med dem och förstår deras oro för framtiden. Några av dem har en känsla av att det de gör håller på att nedvärderas.

Jag tror bestämt att dina kolleger är elitister. De verkar nämligen tro att deras arbete har ett värde oavsett om någon vill betala för det. Bor de på Lidingö eller i Danderyd också?

Förespråkarna för ’rätten till fildelning’ säger nedlåtande: ’Dom kan väl ge sig ut och sjunga lite, så får dom betalt’ i fullkomlig okunnighet om att de som ligger bakom det så kallade svenska musikundret för det mesta inte ens har snuddat vid artistlivet, de är låtskrivare och producenter.

Så en låtskrivare kan inte be en artist spela en hans låt? Vad du missar är att det alltid är låtskrivaren som har skrivit låten. Ingen kommer någonsin att ta det ifrån h*nom.

Han slutar med att det går, att det nog kommer att gå att skapa förståelse för en modern upphovsrätt som fungerar på internet. Hur? Han ger inget svar. Kanske tar det generationer att återställa respekten för andras arbete och ägande.

Eller ännu värre. Det kanske tar generationer att trycka in i Per’s huvud att om jag äger mitt album ska jag fan göra vad jag vill med det. Om vi begraver honom och låter honom ruttna i några decennier ska vi se att det går betydligt lättare.

---

Om du undrar varför denna rad ser så kul ut så beror det på att “Ettiketter” inte funkar i IE7 och Vista. Vet inte varför.