Gratisgenerationen är här för att stanna
Om man vill bli förbannad finns det gott om material bland kommentarerna till Johans svar (via opassande) till C.J. Bonniers föregående inlägg i DN. Efter att ha ströläst lite bland den enorma mängd dumhet som finns koncentrerad där så stötte jag på detta uttalande: "Är så trött på den där gratisgenerationen, som tror att det är en mänsklig rättighet att få allt gratis".
Min farsa använde detta argument emot mig en gång. För länge sedan. I ett land långt, långt borta… Eller inte. I alla fall så frågade han hur man kan förvänta sig att få allt gratis. Jag hade inget bra svar då. De andra idioterna bland kommentarerna (det finns idioter på båda sidor) försökte enfaldigt försvara sig med att de inte alls vill ha allt gratis utan att det är en bieffekt av hur det de vill åt distribueras.
Skitsnack hävdar jag. Naturligtvis tankar man musik för att det är gratis. Man kan lyssna på vad man vill, när man vill, utan att betala ett endaste öre. Visst är det trevligt? Man får så mycket pengar över till allt annat. Det mest populära motargumentet är då "men huuur ska artisterna då tjäna pengar"? En inte helt oberättigad fråga eftersom de flesta gnidiga fildelare inte ens har givit frågan en tanke.
För att förklara den simpla lösningen ska jag begagna mig av en av mina favoritsysselsättningar - en analogi. Bilindustrin är en liknande marknad som på samma sätt härskas av några få jättar. Tänk om någon flitig själ skulle komma på en metod att tillverka bilar utan någon nämnvärd kostnad? De skulle gå att tillverka med exakt samma kvalitet, vägkänsla etc som andra bilar har. Skulle jättarna bli sura då? Utan tvekan. Men skulle det vara "fel"?
Tänk då om denna nya metod kunde tillverka bilar med exakt samma utseende som andra bilar. Är det mer fel då? Av någon outgrundlig anledning tycks det vara mycket allvarligare att kopiera utseende än något annat. Antagligen för att människan har lättast att identifiera utseendet. Men rent rationellt sett är det ju inte mer allvarligt att kopiera utseendet än väggreppet. Om det inte är fel så är det således inte heller fel av uppstickarna att tillverka bilarna. Det första hindret, moralen, är nu avklarat.
När detta företag har börjat producera sina bilar vill de naturligtvis sälja dem till så högt pris som möjligt eftersom de, likt alla företag, också vill tjäna pengar. De sätter priset så högt de kan, utan att riskera konkurrens från originalen. Plötsligt läcker det dock en ritning till ett annat företag. Detta kommer nu att börja konkurrera om att sälja så många bilar som möjligt. Eftersom tillverkningspriset är försumbart kommer båda företagen att börja skänka bort sina bilar.
De kan dock fortfarande konkurrera om olika marknader och tjäna pengar eftersom företagen sysslar med olika saker förövrigt. Ena företaget har en ovanligt effektiv transport och kan därför ta betalt för sin snabba leverans. Det andra klistrar lite reklam på bilarna och kan fortsätta att ge bort dem. På samma sätt finns det en räddning för de forna jättarna. Eller nej, för de som jobbade hos dessa företag. Eftersom de har stor kunskap om bilarna de har tillverkat kan de istället serva och reparera alla dessa bilar som plötsligt formligen sprutar ut ur fabrikerna. Det sista hindret, försörjning, är nu avklarat.
Musikbranschen skiljer sig inte mycket från bilindustrin. De forna jättarna har inte förmågan eller viljan att anpassa sin affärsmodell. De nya, effektiva och billiga distributionsmetoderna har konkurrerat ut dem för länge sedan. Musikerna kommer dock att bestå, om de anpassar sig till marknaden. Det finns inget egenvärde i att ta betalt för just musiken. De måste ta betalt för det som marknaden vill betala för. T.ex. konserter, merch och autografer.
Kanske är jag en dålig representant för denna gratisgeneration. Jag är till och med övertygad om att övriga inte har samma åsikter som jag. Jag tycker dock att jag har mer att säga till om än de flesta gnidiga fildelare. Jag råkar vara amatörmusiker. Mitt mål är att någon gång kunna låta andra uppskatta min musik. Det betyder dock inte att jag tänker kräva pengar för att folk ska få göra det. Visst vore det trevligt att kunna leva på musiken men det är inte därför jag sysslar med den. Den som ägnar sig åt någon form av konst med huvudsyftet att tjäna pengar förtjänar inte att få kalla sig konstnär.
Musik och konst ska skapas för att det är kul. Punkt.
Andra bloggar om: fildelning, bonnier, gratis, musik, konst, upphovsrätt, intressant


Write a comment: