Cynism

Visst är det intressant? När man har gått runt ett tag och funderat på en storslagen tanke. För storslagen är den alltid. Den skulle kunna förändra världen om man bara kunde formulera sig lite bättre. Kanske har man till och med bloggat om den och fått antingen beundran eller en motorsåg i foten. Man är nästan lite stolt över sig själv för att man kommit på något så uppenbart som ingen annan har tänkt på. Sen plötsligt en dag slås alla höga tankar i kras, antingen för att man upptäcker hur fel man hade eller för att man upptäcker att någon annan redan har haft rätt.

Den tanke jag personligen syftar på nämnde jag för en evighet sedan. Jag "bevisade" hur alla samhällen strävar mot diktatur eller oligarki. Jag har förvånats över att jag aldrig hört någon annan säga samma sak eller ens hålla med mig så jag har gått och funderat lite till och känt mig en smula stolt. Nu visar det sig dock att en annan jävel redan har formulerat min teori om än betydligt mer omständligt. Vi tar förvisso lite olika vägar och fokuserar på lite olika aspekter men slutsatsen är likväl densamma.

I artikeln står det att även många anarkister och besvikna socialister noterat hur alla organisationer, oavsett hur demokratiska de var från början, obönhörligen strävar mot oligarki. Robert Michels pekar ut några betydande orsaker till att detta sker, vilka i huvudsak stämmer överens med mina tankar. Genom att de som bestämmer har en särställning bildar de en egen grupp och följaktligen har de intressen som skiljer sig från folket de är satta att styra. De som bestämmer gör det frivilligt, för att de vill bestämma. Därför ligger det i deras intresse att behålla och förstärka sin position; alltså förstärka maktskillnaderna.

Det är viktigt att komma ihåg för även om vårat styrelseskick en gång bildades i sann demokrati eller verkar demokratiskt så betyder det inte att det är det. Det är intressant att se hur staten utnyttjar att folket tror att de styr för folkets bästa för att få igenom sina egna intressen. Se på frankrike. Där har mediebolagen vunnit en ganska ordentlig seger. De har fått igenom en lagstiftning som tvingar internetleverantörer att övervaka sina kunder och stänga av dem om illegal fildelning upptäcks. Inte så överraskande har de större svenska tidningarna inte funnit detta värt att ta upp. Mer överraskande är att metro är den enda tidning jag hittat som skrivit några rader om saken.

I detta inlägg skiter jag dock i huruvida illegal fildelning ska vara olaglig eller inte. Poängen med exemplet är att sådan lagstiftning faktiskt är emot folket. Det är ju uppenbarligen många som sysslar med fildelning eftersom det är ett så stort problem. Man övervakar dessutom alla utan att de är misstänkta, vilket kommer att leda till ändamålsglidning. Framförallt har de så vitt jag vet inte frågat folket om de vill bli övervakade. Detta betyder alltså att de tvingar på folket något de inte vill ha. Hur går det ihop om staten är till för att tjäna folket? Om folk kunde inse att staten inte längre är så jävla demokratisk så skulle de säga emot.

Så om vi nu anser oss veta att samhället strävar mot oligarki - borde vi inte göra något åt det? De flesta som är för frihet, fri(are) fildelning eller helt enkelt inte gillar auktoriteter är ju överens om att oligarki inte är eftersträvansvärt och att samhället lik förbannat är på väg dit. Så hur ska vi göra något åt det?
Till och börja med kan man ju vägra att göra som överheten säger om det inte gynnar folket. Detta är såklart synonymt med att vägra om det inte gynnar dig själv. Precis som du tänker anser jag att alla ska göra så, även de vi anser vara brottslingar. Det löser sig självt eftersom om du är ensam i din åsikt åker du på spö.

Detta spö måste du dock ta på dig eftersom det inte finns något annat sätt att bevara demokratin än att faktiskt uttrycka sin åsikt. Att hålla käft och låta staten bestämma som den vill är inte demokrati; det är feghet. Tänk om bönderna i frankrike hade hållit käft? Någon gång kanske den illegala åsikten är rätt men det kommer aldrig att ske om ingen ställer sig upp och meddelar överheten om detta. När en majoritet plötsligt ställer sig upp samtidigt och lyfter sina nävar så kommer de styrande att tvingas överväga sina handlingar. Sådana fenomen kallas revolution. Tycker ni inte att det är dags snart? Det var ett tag sedan vi hade en sådan sist.

En revolution om dagen är bra för magen…