Cynism

Jag satt och funderade för ett tag sedan. I 1984 porträtteras storebror som en medelålders man med mustasch och ett gigantiskt huvud, eftersom han alltid avbildas på stora affischer. Jag tror dock att Orwell med sin roman menade att det inte fanns någon storebror på riktigt utan att det räcker med att folk tror det. Men vad är det i sådana fall som ständigt driver vårat samhälle mot mera övervakning mera bestämt än en lämmel på väg mot ett stup?

Det är ju alltid lättast att skylla på den som bestämmer. Det är ju trots allt han (jag använder ordet han för att det är betydligt enklare än att skriva han/hon och de flesta som bestämmer är trots allt män) som offentligt säger att vi ska kontrolleras. Han är avgörande eftersom han tar de beslut som möjliggör övervakningen. Enligt grundläggande cynism skulle han inte ta de besluten om han inte tjänade på det, så vad tjänar han? Man skulle kunna se det som att han vill behålla sitt jobb och därmed gör som folket vill men varför nöja sig där? Han är ju trots allt den som bestämmer och har därmed störst makt i samhället, då är det ju betydligt lättare att manipulera oss så att vi tror att vi vill det som han bestämmer.

Varför tror jag det? För att en annan stark anledning att storebror vill ha mer kontroll är att han vill behålla sin kontroll. Här kan vi ta litet spelteori till hjälp (notera att jag inte är utbildad i spelteori eller på något sätt fördjupat mig i ämnet, det är bara ren logik). Eftersom han bestämmer kommer han alltid ha fiender som vill skada honom. Vi antar att hotbilden är oberoende av hur mycket kontroll han tillämpar. Om han minskar kontrollen så långt det är möjligt kommer han fortfarande att utsättas för samma hotbild men med större risk för att fienden kommer åt honom. Om han kontrollerar alla mer kommer chansen att han upptäcker sina antagonister bli större och hans förlust blir därmed sannolikt mindre.

Jag utgår ifrån att hans mål är att behålla makten. Hans vinst blir alltså större ju längre han sitter kvar vid ratten. Om han ökar kontrollen ökar sannolikheten att han kan sitta kvar. Kontrollbehovet är alltså en naturlig del av att bestämma om man har som mål att sitta kvar. Problemet är dock att eftersom vi lever i en demokrati, kommer folket inte att gilla om han bestämmer saker som de inte vill och därmed avsätta honom. Det är tanken bakom en demokrati. Alltså kan han bara besluta om mer kontroll om folket vill det, tror att de vill det eller om de inte vet vad storebror beslutar.

Det senare är lätt åtgärdat om han förvandlar sitt land till en diktatur. Det brukar dock vara svårt att gå från demokrati till diktatur om han inte har en väldigt stor milis och även i sådana fall brukar omvärlden ingripa. Det senare alternativet är alltså svårt i praktiken. Det andra alternativet är det jag anser utnyttjas idag. Det första gäller bara i en civilisations tidiga stadium då det upphör vara en anarki. Terrorismen blev plötslig ett utmärkt argument. Plötsligt, efter en flygplansolycka, blev världen en mycket osäkrare plats att vara i och livet blev mycket farligare att leva. Med hjälp av massmedia och politiker som såg sin chans började folket plötsligt tro att de behövde hjälpas att inte göra likadant själva.

Märk dock att det inte var han som bestämmer som fick oss att tro att vi behöver övervakas, det var vi själva med viss hjälp av massmedia. Vi kan tillämpa samma logik som tidigare här också eftersom alla faktiskt strävar efter att maximera vinsten och minimera förlusten, det är bara definitionen av respektive som varierar. Massmedias mål är att tjäna så mycket pengar som möjligt och de gör det vanligtvis genom att sälja så många exemplar av sin tidning som möjligt eller få så många tittare som möjligt etc. Helt enkelt genom att ge oss det vi vill ha. Ger de folket något de inte vill ha kommer de minska sin vinst. Nu utgår jag ifrån att deras enda mål är att tjäna pengar och håller mig borta från debatten om huruvida de är politiskt oberoende eller inte. Det skulle i alla fall bara innebära att massmedia är en förlängning av han som bestämmer och därmed inte påverka mitt resonemang.

Detta betyder alltså att det är avgörande att folket tillåter kontrollen eller kanske snarare att det är ett resultat av samhället. Människans samhälle har trots allt utvecklats under tusentals år och hela tiden har olika civilisationer byggts upp med hjälp av ökande kontroll för att sedan störta samman. Det har alltid varit en balans mellan krafter som verkar mot anarki och krafter som verkar mot absolut kontroll. Vad är det då skiljer denna civilisation från de tidigare? Framförallt är det teknologin. Med den har det plötsligt blivit möjligt att övervaka miljarder människor och det räcker med mycket få människor för att göra det. Tidigare har han som bestämt varit tvungen att hänvisa till en överväldigande mystisk makt som visste allt och naturligtvis var han som bestämmer utvald av denna makt att bestämma. Denna makt är vanligen refererad till som gud.

Det behövs dock ingen högre makt längre. Nu, eller inom kort, är det möjligt för han som bestämmer att veta vad alla gör hela tiden. Eftersom han vet allt kommer han att ha all makt. Han kan göra precis vad han vill utan att någon kan göra något åt det och ingen annan kan reagera utan att vet om det och kan förhindra det. Därmed kommer det aldrig gå att ångra sig, det kommer inte längre att finnas någon möjlighet att avsätta han som bestämmer. Man kan ju inte avsätta gud.

Storebror är ingen person utan ett resultat av vårat samhälle. Så länge någon bestämmer kommer graden av kontroll att öka. Den kan bara motverkas av en motriktad kraft, anarkism. Eftersom kraften riktad mot kontroll inte kan upphöra så länge det finns ett samhälle medan den angonistiska kraften kan det verkar det som om ett samhälle i total kontroll för eller senare är oundvikligt, som om det är en naturlig följd av att ett samhälle existerar.